Jag känner att jag lever

Efter denna veckan som bestått mestadels av vandring (och avslutades med rafting) så känner om inte annat min kropp att den lever! Lite lätt stel och skön träningsvärk! Men vilken vecka. Det började som sagt i måndags med en mördarvandring till Cable bay. I Tisdags upp för Mt Arthur. Vidare till Nelson Lakes på onsdag som var något av en vilodag, tog oss en tur på cirka två timmar för att lyssna på fåglar. I Tordags upp för Mt Robert. Innan jag åkte till NZ trodde jag att det var ett varmt land. Men ack- upp bland snö och kyla (i alla fall uppe på toppen) och jag trodde jag hade hamnat i Norge. Men det var värt varenda steg när man väl var uppe då lyckoruset går genom kroppen. Lagom till lunch värmde solen extra mycket.

Igår var det dax för White Water Rafting på Buller River och jag vill bara göra det igen, sjukt kul! Varje dag är det nya vyer. Ena dagen högst uppe på ett berg, andra dagen foränner vi mellan dem.

Här bjuds på lite bilder från veckan som gått





Jag går fortfarande i en bubbla av lyckorus, men nu väntar plugg och kaffe.

(förresten ska jag på U2 den 1aug, tjoo ho!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0